Första inlägget från Östersund
Internet fungerar än så länge inte hemma så nu sitter jag på en parkbänk mellan badet och Folkets hus. Det skulle kunna kallas för välventilerat kanske. Men det är lite kallt. Hoppas det löser sig innan snön kommer iaf.
Jag är sjuk. Efter mycket träning, mycket flyttbestyr, mycket frining och väldigt lite sömn i början på förra veckan så sa min kropp i från och i torsdags fick jag ont i halsen. Jag avskyr att vara sjuk men nu har jag inte varit det sen i april så jag kan väl inte klaga allt för mycket. Föphoppningsvis är jag på bättringsvägen.
På tal om frining så är jag alltså sedan en liten tid ihop med Mika Stenback. Det är två saker folk har sagt till oss när de fått höra detta. Va kul! och kunde ni inte ha kommit på det lite tidigare? Jo det kunde vi väl kanske ha gjort men nu blev det inte så. Utan vi får stå vårt kast och vara nyförälskade och leva 40 mil ifrån varandra men det ska väl gå det med. Bättre sent än aldrig iaf.
Imorgon ska jag ner till skolan (eller upp? kanske platt faktiskt...) och botanisera lite. Det känns pirrigt. På tisdag börjar kursen. Jag har hela tre föreläsningar den här veckan. Stressigt.
Ha de!
/En snuffsig och småfrussen Karin
Karin + Mika = Sant
Karin plus Mika lika med sant.
Just nu snurrar livet på i någonslags superracerfart.
Jag försöker hinna med allt jag vill men det går inte.
På torsdag styr jag kosan mot Östersund och nya äventyr.
//Karin
Sista passet
Det ryktas om att det är lite svart att första vad jag skriver ibland bla det där stenkoll pa varat hemat lag... Det är sa att det finns en dator med internetuppkoppling här pa Josefs Haus där vi bor. Men den datorn har naturligtvis ett tyskt tangentbord och pa ett sadant finns inte den tjugosjätte bokstaven i det svenska alfabetet med! Sa man far använda ett vanligt a istället, lite smaknepigt.
Det är snart bara en och en halv vecka kvar tills jag flyttar. Jag far panik som Madde sagt väldigt ofta den här veckan. Det är sa mycket jag ska hinna med. Bada tunna med Wahlbergs, jobba 4 dagar, bli utsparkad/avtackad fran jobbet, packa upp, packa ner, bestämma vad jag ska ha med mig, ha fartvecka, träffa alla jag vill träffa innan jag far och mycket mer...
Det kommer nog nagra bilder nagongang när jag kommit hem och hinner. Har nu en hel CD med mer eller mindre konstiga :)
Ha de!
//Karin
Vila idag
I förrgar körde vi full hand. 5h 20min, gött värre!! En underbar cykeltur pa nästan 4h pa förmiddagen. De hävdar att jag är den enda som vet var vi varit :) Och jag hade stenkoll pa varat hemat lag....
Igar körde vi tävling. 1-2 far man väl vara nöjd med eller iaf halvnöjd. Akningen var ocksa ok. Jag vann men jag hade lättast hjul sa det gar inte riktigt att jämföra.
Imorgon är det tävling igen, denna gang mot engelska landslaget. ooh...
Mycket sugen pa att vara hemma och springa springskytte-SM och försvara mitt guld ocksa. Men men man far inte göra allt... Lycka till och kör hart ni som är hemma!!
Lär kila annars far jag ingen mat...
//Karin
2 dagar avklarade
Resan hit var som vanligt en pärs utan mat. Jag höll pa att bli av med mina skor i säkerhetskontrollen pa Gardemoen. De sag nog lömska ut!
Igar regnade det, idag har det varit väldigt fint väder. Vi tränar mycket och hart och resten av tiden sover man känns det som. Maten är mycket bättre iar, men det gnälls endel ända.
Idag har jag krossat lite pa uppförsrace. Det är alltid gött att känna att man är stark.
3 x ca. 18 min uppför, det brände fint i benen och armarna med för den delen.
Tyskan är lite knackig men det gar an.
Auf Wiederhören!
//K
Högvarv
Den här veckan har jag hunnit med ett 75-årskalas som var väldigt trevligt. Funderat på att planka in på Rottneros enastående (?) skulpturpark tillsammans med Mika. Tränat. Packat. Träffat Brita på banken. Och mycket mer...
Nu far jag snart, väldigt snart mot Tyskland och skidskyttemeckat Ruhpolding. En dryg veckas träningsläger står på programmet. Åter nästa måndag. Blir nog jobbigt men förhoppningsvis också kul!
Ta hand öm er!
//Karin
5-dagarssummering
Nu har det gått en vecka sedan 5-dagars. Man har hunnit landa och återhämta sig lite. Oj vad fort 5-dagarsveckan gick och oj vad kul jag hade. Hade inte räknat med att det skulle bli så kul att jobba. För mig var det självklart att ställa upp och jobba istället för att springa men mer för att någon måste ju göra det också än att jag trodde det skulle vara kul.
De fyra första dagarna jobbade jag som samband vilket innebär att man har radiokontakt med tävlingexpedition, tävlingsledning mm. Alla brickbyten skulle rapporteras till tävlingsexp och där satt Marcus Hederskog (kanonjobb på den killen allstå!) och vi snackade så vi gapskrattade båda två till och från. Varför skulle alla som skulle byta brickor heta så konstigt?
Till mina övriga uppgifter hörde bland annat också att ha koll på fröken-ur-tiden och ställa klockorna varje morgon. Ansvarig för att byta checkenheter, lägga ut tömningsenheter (lyckades skrämma alla en dag när det blev lite fel...). Ha allmän koll på tejp, buntband, häftstift, häftpistol med mer med mer som fanns i pappas bruna "lilla" väska (Han hävdar att den nästan borde klassas som damhandväska för i sådanna brukar det också finnas allt... Men hur många har buntband i handväskan?).
Tillsammans med Pär Lundmark var jag också ansvarig för Information/Sen start/Brickändringar som det stog på vår lilla fina skylt som vi byggde på eftersom. Det innebar att vi gjorde det mesta som folk kunde komma på att fråga om. Tejpade ihop folk och skor (hur kan man starta ett 5-dagars med trasiga skor?), klippte upp tejpade fötter, assisterade vid isättning av linser mm. Och delade ut/satte på ett otal skavsårsplåster, bland annat till en japanska. O va svårt det var att förstå vad hon ville men sen gick det ju prima.
Pris ske den som uppfann silvertejp!!
Men jag avstyrde en kille som vill sätta det på sina skavsår...
Stenkoll var nog vårat ledord för veckan. Vi hade t.o.m. statistik på vilken tid folk kom för sent till start och kunde säga nu borde det komma en snart och då brukade det dyka upp en. Vi hade koll på två spanska kompisar som brukade byta bricka med varandra så vi visste att hade den ena fel så kunde vi den andras.
Sista dagen är det jaktstart och då fick jag överge min kära radio för att vara starter för 15-16-åringarna. Det var ingen lätt uppgift men det gick bra. De killar som testade mina armmuskler i hopp om att bli ivägsläppta tidigare blev besvikna även om det var på håret att jag lyckades hålla Fredrik Edén. Den killen var het, men så tog han in 4 min och vann också! Vi var lite brutala i vår fålla, endel höll jag med mer eller mindre våld tillbaka och endel som var sega slängde jag ut!!
Jag missade Storängsfesten i år också (Anna, nästa år...) istället var jag på funktionärsfesten och det var ganska bra drag där med. God mat och sen var Partypolarna med Johan Eriksson i spetsen där och fick i gång gammal som ung. De var nog inte vana att ha en publik med sådan kondis... Tjattrade med Stina, buggade med brorsan och dansade mig totalt varm!
Så värst mycket träning blev det inte. Men ett pass 2 varv Sälen-Lindvallen hans med, så grymt jobbigt... Några stakpass och ett underbart löppass på kalfjället med mamma på söndagen blev det bland annat också. Mitt andra dopp för året blev i en göl under det passet.
Veckan som gått har varit full av träning och jobb. Idag har jag kört ett rejält grymt pass. Först benskate Nås-Lindesnäs-och tillbaka ut på Klackmyra (Sammilsbubackan.... puh...). Sedan löpning östluta upp på Klacken (mest klättring/klängning kanske...). Efter att ha skrivit en trött och blöt hälsning i gästboken bar det av ner till Finnvägen, vidare över till Vattlårsvägen innan jag tog östluta upp på Stora Hafskinnsberget, ända upp på toppen till gamla brandtornet var jag innan jag fick springa ner via dubbeltallarna, till korsningen vid Pellas ås. Då känns det att man lever. Det sägs att det är lite blåbär i år, då har de inte varit där jag var. För där var det alldelles tjockt, men jag säger inte vilket berg man ska börja leta på... :)
Ha de bra!
//Karin
