Blött före

Igår kväll var det riktigt blött och sugande före på skidskytteträningen i snöån. Det var bland det tyngsta jag åkt på länge. Det är inte ofta man åker på platten och har 177 i puls och knappt tycker att man kommer framåt, så var det igår.

Idag har jag varit ute och åkt klassiskt. Det gick förvånansvärt bra i blötföret.
Men tur att vi var två, det blev så mycket roligare då, annars hade jag nog ledsnat ur.
Jag hade för första gången vallat klister själv. Det var lite nervöst om det skulle gå bra att åka men det gjorde det , jag hade fäste hela tiden. När Pappa fick höra det sa han:
Vad bra då får du valla själv i fortsättningen!
Eftersom jag brukar klaga på att jag inte har fäste så länge när han vallar. Men jag tror det berodde på att föret var så blött som gjorde att vallan satt kvar... Vill inte valla klister igen...



Hade hoppats på att få massage av Morbror Lennart när han var och hälsade på Mormor och Morfar nu. Men han har gått och blivit förkyld. Dålig tajming, alltid dålig tajming när folk blir sjuka. Dumt att de jag känner som kan massera bor så långt bort. Man åker ju liksom inte till Örebro eller Karlstad på en eftermiddag när man kommit på att man behöver massage.



Nu borde jag börja packa. På fredagmorgon kl. 7 åker vi mot Sollefteå och skidskyttetävlingar. Det blir bara jag, Niclas och Rolf men vi ska nog ha kul ändå. Sprint på lördagen och jakt på söndagen. Jag hoppas på bra skytte och pigga ben. Dessutom hoppas jag på bra väder och lite vind. Förra gången vi var där blåste det ju storm! Ofta kanske man överdriver och säger det blåste storm men då var det faktiskt varning för storm från SMHI.

Ha de guld!
//Karin

Bussliv och ny ledtråd

Idag tänkte jag åka hem med direktbussen tjugo över tre. Tänkte bara inte på det där går endast skoldagar... Väntade och väntade och ingen buss. Hade sällskap av Ullman, en gubbe som jobbar på Banverket. Han blev argare och argare, jag är ganska van att bussarna lever sitt egna liv. Fem över halv släpade jag med honom på en rask språngmarsch upp till Haga för att hinna med 58:an. Det skulle han nog må bra av att göra oftare... Vi hann precis.

Jag tycker att det varit dåligt med gissningar i På spåret-tävlingen. Här kommer en ny ledtråd för delar av den förra är väääldigt långsökt. Huvudstad i öster. I land stort till både ytan och folkmängden.

Det är minusgrader ute.
Snart Anna Phil!
Erik fyller 15 i morgon.

See ya' !
/K

Skidspel och snöpulsning

Idag på eftermiddagen har jag och pappa varit ute på löpning/snöpulsning obanat. Det var jobbigt. Det finns ganska mycket snö på vissa ställen uppe i berget. Skaren höll inte riktigt. Pappa sjönk inte lika ofta som jag, det var orättvist. Han sa att det var för jag hade benmuskler jag sjönk. Jobbigt när det blir jobbigare för man har muskler...



Men Stina det var den mesigaste kram jag sett som Tord Asle Gjerdalen fick!! Får du krama norrmän i TV så får du väl ta och göra det ordentligt så man inte får skämmas för dig!
I morgon vill jag se en jättekram. Men du var superfin iaf!

//Karin

BT idag: Talanger prisade

Igår eftermiddag fick jag alltså tillsammans med Gustaf Altin Kvarnsvedens veteraners idrottsstipendium. Det blev lite bråttom igår mellan utdelningen och träningen i järna så jag hann inte skriva något utan slängde bara in en bild.
Jag fick stipendiet för mina framgångar i skidorientering förra året. 12:e plats på JVM och 4:a på SM, 4 sek från bronset bland annat. Det är ju alltid kul när man får uppmärksamhet för det man gör. De är så mysiga veteranerna, de är allt många av dem (och många Nåstanter också för den delen men det hörde inte hit) som håller koll på mig och läster resultat och sånt.
TACK för alla gratulationer!

Idag var vi på bild i Borlänge Tidning, 2 gånger!!
Så slulle någon ha missat det då så är det illa.
Rubriken Talanger prisade känns mäktig men riktigt kul.

Att jag fick det tillsammans med just Gustaf var speciellt kul eftersom han kommer från Järna, två västerdalingar alltså. Det finns dessutom en liten rolig anekdot från förra gången tillika första gången jag träffade honom.
Det var i Snöån strax före jul tror jag, så var det en kille som jag inte visste vem det var som hejade på mig. Jag hejade väl tillbaka. Sen frågade jag Anna om hon visste vem det var. Hon hade heller ingen aning. Men Tränar-Mattias hörde vårt resonemang och kunde upplysa oss om att han hette Gustaf Altin. Aha han som springer så fort utbrast jag. Namnet kände jag igen men jag visste inte hur han såg ut då.

Igår spelade de folkmusik på radion när jag for på träning.
Kanonbra laddningsmusik inför mina intervaller, det var bara himla svårt att sitta still i bilen!

Nu blir det hemmahelg. Konstigt. Det var länge sen. Undrar vad man ska hitta på då.

//Karin

Fått veteranernas stipendium

image27

Jag och Gustaf "Han som springer så fort" Altin

Skarlyx igen

Imorse när jag drog upp persiennen var det grått, grått, grått och termometern visade på nollan. Inget underbart väder för långtur. Men jag talade om för mig själv att var glad för att det inte regnar iaf och så gav jag mig iväg mot Gyllbergen.
I Borlänge så det lika trist ut förutom att det var ännu mer dimma så man knappt såg någonting. När jag svängde av Ludvikavägen började det ljusna och uppe i Gyllbergen var det strålande sol och klarblå himmel och härlig skare. Hade ett underbart pass där i min ensamhet.
Alla som inte var så envisa som jag och inte gav sig iväg när vädret så ut som det gjorde missade helt klart något. När jag sedan styrde kosan åter hemåt var det fint väder till Borlänge, där det återigen blev moln och grått även om det inte var lika mycket dimma kvar.

Verkar inte som det är så många som ska åka på skidO till Boden. Tycker de att det är för långt? Och jag som ska åka dit två gånger innan säsongen är slut. Är det någon som vill åka stafett med mig där så får ni gärna höra av er!

/K

Bilbesiktning

Idag har jag varit och besiktat LADA:n. Jag brukar vara riktigt förbannad när jag har varit på besiktningen, dels för att de brukar vara så nedlåtande för att man är tjej (eller de kanske är det mot alla, arg blir man iaf) och dels för att de brukar underkänna de bilar jag är där med. Men idag är jag riktigt uppåt. Det var en snäll och försynt besiktningsman och han godkände den kära Ladan! Kors i taket.

Huset i Amsberg där All-ting höll till förut har de rivit nu. Ett snille har satt upp en skylt nu där det står: Ingen-ting! Klockrent tycker jag.

Snart är det ingen snö kvar, dystert. Det är 6 veckor kvar av säsongen. Rullskidor?

Auf wiedersehen!

Dubbla svealandsguld!

Dubbla guld på svealandsmästerskapen i skidO har jag tagit i helgen men konkurransen var inte mördande precis. Jag vann kortdistansen med över 10 minuter. Då kan jag ju inte vara nöjd idag när jag  vann långdistansen med "bara" 6min. Jag tycker att jag har gjort hyfsade lopp men några dåliga vägval och sen blev det lite bommar idag. När jag båda dagarna har stakat mig uppför smalspår i onödan har jag tänkt: Det här blir iaf bättre träning!

Något som var roligt idag var att jag och brorsan hade samma bana. Han startade två minuter efter mig och innan start psykades det rejält. Pappa sa tillslut åt oss att fortsätter ni sådär så kommer ni att åka bort er båda två!
Det absurda var att vi kom i mål på exakt samma tid, på sekunden!
Han var nog gladast för han slapp betala 100kr för medlemsskap i tjejdängsklubben. Men klubben har fått en ny medlem i helgen i alla fall nämligen Jonas Ekskog!

Min bror tycker att det är tråkigt att åka bil. På vägen hem igår hade han mig till att lösa ekvationer i huvudet, det var knivigt värre men jag klarade det! Han blev lite impad tror jag.
Sen körde han På spåret, det här var en ledtråd vi fick: En stad som man förknippar med
Karl XVI Gustaf. Innehåller en blandning av Hellgum och cirkelmatematik.
Där har ni något att fundera på!

/Karin


Sjukt härligt!

På förmiddagen idag har jag varit till Gyllbergen och åkt långpass i finvädret. Sjukt härligt var det. Strålande sol och nästan skare.

Mamma Nyberg frågade mig om jag hade slagit mig och många andra jag mötte tittade på mig som de undrade om jag varit i slagsmål. Så illa var det inte. Det var bara en gammal hederlig krigsmålning ála skidO för att slippa bli bländad av solen och slippa ha skidglasögon.
Mormor förevigade min fina sminkning.

image26

Gårdagens klart roligaste händelse var att träffa Lovisa igen, även om det bara blev en superkort stund.

I morgon är det alla hjärtans dag.
I morgon är det ett år sedan jag var 12:a på medeldistansen på JVM.
I FK idag stod det om våga vägra hjärte-jippot. Bland annat tyckte de att man skulle se film där slutet var olyckligt och de inte fick varandra. Sandor slash Ida är ingen bra singel-på-alla-hjärtansdag-film, den firade damjuniorlandslaget i skidO med förra året...

Min alla hjärtansdag kommer att bestå av styrketräning, jobb och på kvällen stenhårda intervaller med skytte i snöån. Är det någon som vill joina så är det bara att hänga på!!

Ha en bra dag!
//Karin

Rallyfeber! Skidskyttefeber? och D/V-cup Sysslebäck..

Svenska Rallyt i Värmland. Skidskytte-VM i Östersund.
Två tävlingar som jag blivit väldigt sugen att åka och titta på.
Men jag lär hålla mig hemma och får hålla tillgodo med radio, TV och internet.

Rallyfeber har jag definitivt drabbats av. Satt på jobbet igår, lyssnade på radio och drömde mig ut i det fina vädret. Ut till rallyskogen, till farten, sladdarna, snövallarna, motordånet och besinlukten blandat med skog. Drömde mig ut på bil-orientering igen, åh så kul!!
Mindes det här: Grattis också till Karin, LMS senaste tillskott av stjärnkartläsare. Skrivet av Sigge och Thomas 2001. Kanske skulle bli lat, sluta elitträna och börja igen? Inte särskillt miljövänligt om vi snackar sånt precis...

Dala-värmlandscup i Sysslebäck idag. Åkningen gick jättetungt. Har fortfarande träningsvärk sen den nya styrketräningen i tisdags. Sköt 2-2. Bland det bästa jag skjutit i år så förhoppningsvis går det åt rätt håll. Jag vet ju att jag kan, det är bara att kämpa på.

Man kan ju hoppas att mitt horoskop stämmer idag.
På måndag börjar Anna Phil, den enda TV-serien jag följer.
Brorsan har köpt en hatt, gubbhatt.

/Karin


Glad och inte vuxen.

När jag kom hem från jobbet idag och kollade på Dala-Demokraten på nätet fick jag se en riktigt underbar rubrik: Ingmarsspelen rejält på gång -"Marknadsföreningen har redan gett bättre resultat än man vågat hoppas på". Gött Gött!! 3-6 juli är det föreställningar på Sveriges finaste spelplats i Nås vid Västerdalälvens kant. Har ni inte sett det så är det ett måste att komma och kolla!
Vi kommer att dansa till fötterna blöder, bli frälsta, gå till Jerusalem, gifta oss olyckligt, skratta tills magen och kinderna värker, lukta myggmedel och vått ylle, gråta när Hök Mats inte kan sälja gården och bjuda på underbar teater.
Allt precis som varje år alltså, fast säkert ännu bättre i år!

Lite bilder
            


Jag kan fortfarande inte förstå varför man måste stå och vänta på bussen. Att vilja stå och vänta på bussen är ett vuxenfenomen.
Om bussen har varit försenad alla mornar sen i höstas så räknar man ned att den är det idag också och går senare hemifrån! När man sedan kommer under tunneln och upp på ICA-parkeringen och har koll på att bussen inte ens har åkt bakom ryggen på en än så måste man inte gå fortare bara för att vara framme den tiden bussen skulle ha gått!

Jag lever fortfarande med den där gymnasiebusskänslan. Då det nära på var så att man kunde gå baklänges sista biten för att inte skulle komma fram innan bussen kom.
Fast vissa dagar fick vi springa som skållade troll också!

Igår var jag less.
Klassisk skidåkning + nollgradigt + regn + inget fäste + träningsvärk = ingen rolig ekvation

/K

Kulturella?

Pappa påpekade att vi hade ju faktiskt hunnit med att vara kulturella under helgen också. Vi besökte nämligen Länsmuseumet i Ångermanland på vägen upp. Men i ärlighetens namn lär vi väl erkänna att vi bara åt mat där. Och den enda anledningen till att vi hamnade där var att Åslund vägrade äta rotmos som det serverades på den första resurangen vi försökte äta på. Nu fick han rotsaksgratäng istället...

TV4 var och gjorde ett repotage om Tomas och skidO-SM, titta på det här
Jag är också med på ett hörn.

Ätit årets första semla idag och kört styrka.
I kväll blir det skidskytteträning i Snöån och mina kära fyraminutersintervaller...

Stina och Magnus Pettersson har fått en liten flicka, en liten Ellen. Grattis!

Förra veckan stormkokade det i skidO-Sverige, nu puttrar det...
Bra att de får åka till Bulgarien iaf. Men vad säger man...

/Karin

SkidO-SM i Lycksele

Fredag:
Långdistans. 13.9km. 12 kontroller. Sammanlagd stigning: 510 m. 7:a. Min tid: 1h 26 min o 36 s.
Snöfall vilket gjorde de redan tuffa banorna ännu tuffare. Direkt i starten var det brant uppför. Jag tog ett uruselt vägval, nu när jag i efterhand tittar på det kan jag överhuvudtaget inte förstå vad jag tänkte på. Sedan kom jag in i orienteringen bättre och åkningen flöt på hyfsat bra även om det var fruktansvärt jobbigt. Vid varvningen efter 7.4 km var jag helt stum i benen och sedan var det drygt 6 kilometers plåga kvar. Men alla andra var nog minst lika trötta för jag hade tappat mer på första varvet än på andra.
Så här trött ser man ut efter nästan 14km

På kvällen firade vi att vi överlevt dagen med att äta klyftpotatis, grillade grönsaker, bea-sås och fläskkotletter. Det tog en förfärlig tid att få det klart men det blev supergott.

Lördag:
Kortdistans. 5.4km. 10 kontroller. 11:a. Min tid: 32:38.
Ett bättre lopp egentligen tycker jag. Men två hjärnsläpp som kostade vardera ungefär 30 s gjorde att jag tappade lite. Sånt har man inte råd med när det skiljer 4 min mellan 1:an och 12:an, ovanligt tätt för att vara damklassen.
På kvällen var det kamratmiddag och prisutdelning, lite segt som vanligt men maten var god. Potatisgratäng och köttbit och till efterrätt gammeldags vaniljglass med mjukt knäckrån och lakrissås (såsen var inte god).

Söndag:
Stafettdagen och jag skulle inte åka vilket var skönt eftersom jag var rejält sliten. Istället var jag coach vilket ju är slitigt det med. Man ska stå med extra stavar och skidor vid varvning och ta emot överdragskläder och hålla ordning på tider och det var varvningar och växlingar och till på köpet ska man vara nervös så de som ska åka slipper det! Det blev en riktig nagelbitare mellan Kvarnsveden och GSK Batong om bronsplatsen. Men Anders, Martin och Tomas tog till slut hem bronspengen. 

Sedan var det en lång resa hem. Halv ett kunde jag lägga huvudet på kudden hemma i Djurås.



Helgens vägbeskrivning:
Jag bor i 30, bredvid 29! Daniel Nordebo samtidigt som han for ut genom dörren som ett yrväder i april efter att ha ätit ett rejält skrovmål på Kvarnsvedens pastaservering.

Helgens fundering:
Är masstarten gemensam? Åslund tänkte på härsanochtvärsan och pratade samtidigt. Svaret kom från en hel minibuss och var uniont jaa! Sen skrattade vi i några mil.

Helgens språk:
Svengelska. Med uttryck som Nyckeln ligger on the hathill..

Helgens lataste:
Alftas Too much och Jim-Bingo skulle göra en candy-walk. De gick ca. 15m till vår stuga, la sig i vår soffa och låg där tills vi gjorde en food-drive och hängde på då.

Helgens överdrift enl Maja P:
När jag skrek åt Martin: Du har tagit in skitmycket på alla andra! Det var 15s på Granath men mer på de andra. Jag tror på positiv feedback!!

Helgens trasselhög:
Guldstriden i H21-stafetten avgjordes med lite vassa armbågar och en stor vurpa där de iblandade var Rollen (Alfta) och Åslund (Domnarvet) och en stämpelbock. Rollen vann eftersom Åslunds kartställ satt fast i stämpelbocken så han inte kom upp.

Helgens värsta:
Känslan i benen på andra varvet på långdistansen och den iskalla duschen jag fick efteråt!

Helgens bästa:
Den goda maten, en massa snö och killarnas bronspeng i stafetten!

RSS 2.0