Karin

Här har hänt märkvärdiga saker sedan sist.
Hmm det var kanske inte riktigt så jag hade tänkt att skriva... Men känslan är att det kommer att smyga sig in en hel del Ingmarsspelsrepliker i den här texten...

Ja nu har den dragit igång den där veckan då det känns helt rätt att gå omkring i ylleklänning och knytkängor och allt annat känns fel! Den veckan som man går och längtar efter och sedan säger det bara poff så är den över. När jag kom hem i fredags (första dagen), fick jag ångest över att det snart var slut. Nu har jag kommit in i någon andra andning och bara njuter av att träffa alla härliga människor och spela teater. Även om jag för tillfället känner mig halvdöd.

Det går bra med repetitionerna. Det går bra för den nye Ingmar. Det går bra för oss.
Det känns som vi kommer att leverera ett ännu bättre spel i år. Jag kommer att spela bruden på genrepet på onsdag, på torsdagen (kl 19) och på första föreställningen på lördagen (kl 14). Om Linnea (den andra bruden) inte blir frisk kan det bli fler... Och jag kommer ju att vara med som vanlig kulla de andra dagarna.

Ingmarsspelen bjuder i år också på ett lite mer riktigt hångel... (hinner ju visserligen ändras än...) Men som mitt klockrena uttalande på jobbet i torsdags "Jag får ingen puss, jag blir bara gift..." Det är hårt, men det känns ändå som vi är lite mer lyckliga i år. I allafall än så länge, vi har bara gift oss två gånger hitills... 
Och som Henrik konstaterade idag: "Det är ju vi som får det bra, det är ju Ingmar och Gunhild som blir lyckliga." De som blir kvar här, här hemma!
Angående om den nye Ingmar är så snygg så man vill hångla upp honom, så kan jag bara säga att det är han! Men han har flickvän så det är se men inte röra som gäller, OM jag inte lyckas skriva in lite bröllopshångel i pjäsen också...

Jag skrev att det känns helt normalt att gå klädd i nåstjortil den här veckan, men min outfit i fredags slår nog allt. På föttran hade jag löparskor. På benen grå pösiga linnebyxor, utanpå det en gammal nåstjortil med snölöv (snörliv). Och för att göra allt fullkomligt en starkgrön huvtröja med huvan uppdragen så bara näsan syntes... Den dagen hade knotten kalas men nu tror jag att de ätit sig mätta för nu har det varit lugnt i två dagar!

Jaha det blev åtminstone tre repliker som kom med!

Kom till Nås och titta nu då! Länk till Ingmarsspelens hemsida, finns här

Farväl (Karin)! Adjö (Halvar)!

Puh. Jag som i min enfald trodde att ett slump-KM var en ganska kort och stillsam övning. Ack så fel jag hade. Min träning idag blev ett krosspass på tre och en halv timme...
Slump-KM var en lång, tuff och rolig men till stor del totalt oförståelig upplevelse.

Eftersom det inte skulle bli så mycket träning på slumperiet åkte jag rullskidor till Skräddarbacken. Tog 1,45h och gick bra men vägen är ju som en tvättbräda när det gäller skateåkning... Efter ett snabbt ombyte, vatten och lite energipåfyllning var det då dags för Slump-KM.

Alla ni som har sprungit första sträckan på kavel alt. masstart vet att det brukar vara rusning till startpunkten, så inte idag. På signalen tog alla upp kartan, läste angivelsen till första kontrollen Var är du?? Ta en brant!. Tog något steg. Hittade kartklippet med startpunkten, såg att det fanns många många branter där. Kliade sig i huvudet och funderade på vad man gett sig in på innan man småjoggade/klev in i skogen.

Se banan i länkarna nedan och försök förstå någonting:

Karta 1 Slump kartklipp
Karta 2 Köttbulle-Micro1
Karta 3 Köttbulle-Micro2 Rondellskogen

Jag var loss i tät två gånger, den första gången tillsammans med min bror från 3:e och nästan till 6:e kontrollen. Sedan mellan 6:e till 11:e, fast då hade jag hoppat över en kontroll och tagit en liten sväng ner förbi Sängvaruhuset/rondellen... (tycker det är så roligt att springa/åka rullskidor upp för den där himla backen... :) ) Men det löste sig iaf.

Det här var nog det absolut konstigaste jag gjort. Fattade så mycket gjorde man inte... Stigar var bäckar, höjder var gropar, vägar fanns inte, "simmade" genom ett grönområde... Men det var också väldigt roligt och väldigt jobbigt. För man fick springa och leta och leta och leta.
1h 42min på 3,5km är ju ingen höjdarkilometertid men så är det!
Jonas "Hula" Lundgren hade gjort ett kanonjobb med banläggningen. Toppen!

Lite bilder


Detta är att leta kontroller!! Observera kontrollen i stenen...






Jag har hittat 1:a på Köttbullemicron... Brorsan i hälarna


Klia sig i huvudet gjorde man mycket...

I torsdags var jag ute och sprang. Upp på Djurmo Klack och sedan över Oxberget, Sturvål hem. Det var väldigt brant upp. Men jag trodde det skulle vara värre speciellt efter att klättrarn utlovat att det var brant... Vi sprang och vi sprang och jag trodde ett tag att vi aldrig skulle komma hem. Det blev en liten nätt (kuperad) tur på en och fyrtio, sen var iaf jag trött.

I går var det ett traditionellt midsommarfirande i Nås med dräkt och krans i håret och hela baletten. Först var vi på konsert i kyrkan, Anders Emilsson med vänner. Ko-ko. Rune Lindströms Visa i midsommartid med gök-arrangemanget av Emilsson, det är en underbar klassiker numer. Ko-ko.

Sedan var det majstångsresning på Storänget. Vi dansade så det stog härliga till, farmor, Erik och jag (och mormor ett tag). Byns Mats höll låda på bredaste nåsmål, å så rolig han va! Dagen till ära uppklädd i dräkt, långrock och hög hatt, stiligt värre. Byakampen, som vanligt väldigt roligt. Team Hasse the-famus-rallydriver-from-Nås vann före Götebörjarna.

    
Min krans, finast i hela sockna! 


Nås spelmanslag på språng


En svängom (Stegvals) på älvudden, blev det lite senare

Äta smörgåstårta, äta jordgubbstårta och dansa vid älvmötet hann vi också med under kvällen. Och eftersom jag inte fått titta på utsikten från Djurmo Klack på torsdagen travade jag o far o bror upp där på kvällen/natten. Falkarna lyste med sin frånvaro men utsikten är fin.



Sedan plockade jag sju sorters blommor och la under huvudkudden och sov gott men tyvärr drömlöst...

Nu ska jag snart ut och åka cykel.
Imorgon ska vi vara med på Säters Öppna Slump-KM ordnat av en tuning. Undrar va det blir för tok...

Ha de!
//Karin

Jag tror jag börjar bli senil på riktigt. Den sista tiden har jag glömt så många saker så det är riktigt läskigt. Fast Stina hävdar att en del av dem är ett sundhetstecken, hmm faktiskt benägen att hålla med. Det värsta var nog att jag glömde att Gabbe och Niclas tog studenten i fredags. Det hade jag helt förträngt... Tur att Anna bloggar så jag får reda på vad som händer i världen... Nu har de iaf fått varsitt grattis-sms, bättre sent än aldrig!

För övrigt så händer det en massa saker. Förutom att träna har jag bland annat hunnit med....
I lördags var vi på kalas för Marianne Ohls. Jag kände inte så många men det var trevligt ändå.
Igår var jag och träffade Stina för första gången på alldeles för länge. Mycket fnitter så klart!!
Idag har jag lunchat med Marit, lunchrummet på plan 5 fick en känsla av Soltorgslunch ala N3a 05/06! Behöver kanske inte säga så mycket mer...

Ladan har varit på verkstaden idag. Jag funderar på om vi har fått en helt ny bil eller om det är samma... För efter kamrem-  och hjullagersbyte så kunde jag åka hem utan att riskera hörsel- och vibrationsskador. Underbart.

Jag strosade omkring en sväng på stan idag. Hittade en jättesnygg klänning. Fick bara lov att prova och den var precis lika snygg på. Men jag, observera detta, köpte den inte. Sedan gjorde jag misstaget att berätta detta hemska "att jag har provat en klänning"  för min far och bror och blev då kallad konsumtionsgalning. Jag fattar inte varför.
Däremot köpte jag ett par nya löparskor, något som jag behövde klart mycket mer än en klänning. Tror att de kommer att springa omkring av sig själva och jag inte behöver ta i något! Man kan ju iaf drömma...

Några roliga saker folk sagt till mig senaste tiden:
- "Du är så glad." Då blir man glad!
- "Tack för att du försöker ta livet av mig..." Då blev jag också glad. Inte för att jag ville ta livet av någon precis... Men det handlade inte om dödshjälp utan om intervaller...
- "Lagningen blev ju fin men patienten drunknade" Då var jag inte så glad eftersom jag hade en ocean i munnen och höll på att drunkna!! Men tänderna blev ju fina...

Anna>> Visst har jag! Sätt fart på bilen och kom till Borlänge och joina du med då! Men vi lär nog springa några i Snöån snart å...

Nu lär jag laga mat!

//K

x Anna K har tagit körkort! Grattis grattis! Nu är det bara att fixa motorn då... Haha

x Hamer är rankad 47:a i orientering. Som han själv konstaterar: Jag förstår att vissa finner det kul. Och jag förstår att vissa inte har en jävla aning om vad som är kul med siffran 47. För oss som vet varför det är kul, då är det kul. Jag behöver en uppdaterad limningsprognos, gör han framsteg?

x Jocke Jonsson- the one and only gör numer pizzareklam i TV. Jag höll på att ramla ur fotöljen.

x Det är över 20 000 anmälda till 5-dagars. Gött. Nu återstår bara för oss att se till att alla blir nöjda också. Se till att de har myggmedel är en bra början tror jag.

Imorrn ska jag åter till jobbet och se efter om de lever.
Lite si och så med den saken rycktas det...

Nu blir det soffan eller sängen... Svårt val.

Ha de!
//Karin

Idag har jag sprungit intervaller med sällskap!! Kors i taket... Det var mina härliga jobbarkompisar Johan, Leif och Mika som ställde upp och körde slut på mig (och sig själva?). Jag lovar att jag ska komma ihåg dem när jag vinner något VM-Guld. Tack tack.

Sedan fikade jag rabarberpaj och glass med trevligt sällskap. Trevligt värre.

---

Fotbolls-EM har börjat. Jag vet inte riktigt om jag ska kommentera det...
För 2 år sedan när det var VM hade jag en bojkott. Tycker fotbollen får alldeles för mycket uppmärksamhet i media och för mycket pengar. Skidorienteringen skulle må bra av att få lite. Stormkokar det i skidO-Sverige? eller har lågan brunnit ut nu...?

Euskefeurat är i alla fall veckans ord!

//K

Det var nästan olidligt varmt igår. Jag genomled ett rullskidpass på förmiddagen, det var grymt. Sedan hann jag med att äta lunch med farmor innan jag träffade gamla klasskompisar vid Tunaåstrand. Det var lite trevligt och väldigt länge sedan. Spelade vollyboll (utan skor...) så fötterna värkte hela kvällen... dumt men kul så länge det varade!
Blev lite avundsjuk på Danne och Johanna (och alla andra lyckliga par/delar av par).
Skulle också vilja vara så där lycklig och kär...!!

Imorse släpade jag mig upp i ottan och åkte klassiskt. Det regnade i natt så det var riktigt friskt och skönt att åka. Sedan har jag pysslat med lite smått och gott.
Bland annat har jag skrivit ett brev till en kvinna som ska analysera min handstil!!
Hon skulle förutom ett brev med en avskriven text också ha en lapp med klotter på. Så jag skickade några lappar jag klottrat på jobbet. Det är nog inte så många som skickar lappar som det står Slinglistan, Nätöversiktsritn, IONOS eller PBL-besiktningsbevis saknas på...

Grafologi kallas det iaf och Maria Schaer heter hon som ska göra en studie på handstilar i Sverige och Frankrike. Min mor kom med idén att jag skulle vara med eftersom "grafologen kan hjälpa att lättare hitta dig själv som i sin tur kan göra det lättvindigare för dig att hitta din plats i samhället men också att upptäcka dina gömda fömågor".
Hon tycker kanske att jag behöver lite hjälp med det där hitta min plats i samhället...
I fall det är någon mer som vill vara med så gick det också bra, gärna musiker. Det kan jag inte ens med väldigt god vilja kalla mig. Att kunna spela radio är väl mer en teknisk än musikalisk egenskap...

Det är ganska häftigt med handstilar egentligen. Det är verkligen något personligt. Jag kan ju om jag får en lapp som någon på jobbet skrivit (utan att skriva under) tala om vem som skrivit den. Även om jag inte alltid kan tyda vad som står...
Som den gången, ganska i början, då jag fick en ritning med en post-it-lapp som det stod koaxialanslutningar på. För det första visste jag då inte vad det var och för det andra så var det totalt oläsligt. Jag höll på en lång stund och försökte tyda det hela men tillslut fick jag ge upp och trava iväg och fråga. Ett snett leende, en nyskriven lapp och ett ironiskt ser du inte det?
blev svaret... :-)

Nu ska jag dra mig mot sängen!
Imorgon blir det årets första spänstpass. Gissa om jag kommer att ha träningsvärk!!

//Karin

Igår kväll var det dags för sommarens fotbollsmatch. Matchen som alla snackar om. Nu menar jag ju självklart inte Brage mot Falun på vallen. Eller någon final i något litet fjuttmästerskap. Utan jag menar Kvarnsvedens årliga och anrika mossfotbollsmatch.

Det var några år sedan jag senast var med men nu var jag återigen taggad för att gegga ner mig totalt. Och med sina 3 klockrena mål visade kapten Malmberg ett enormt bollsinne och var en dominant på planen!! Så hade det kunnat låtit om jag hade haft något bollsinne, nu blev det bara 3 mål utan bollsinne. Det behövs liksom inte bollsinne när man spelar mossfotboll. Då överlever man prima på benmuskler, envishet och offervilja! För visst var det som vanligt att jag nära på låg lika mycket och kravlade i mossen som jag sprang omkring men det är väl det, det hela går ut på. Bli trött i benen, skratta, knuffa omkull andra och bli omkull knuffad och blöt.

Patrik Brännström gjorde ett kanonjobb som hård och orättvis dommare.
Mitt sista mål var en riktigt fräck och snygg tunnel på Per Lindkvist. Efter det fick Per rött kort för uselt målvaktsspel... Vilket helt enkelt innebar att han fick sparka ut bollen igen...

Eftersom inga fotografter får medverka vid denna mytomspunna match så finns det heller inga kort. Men alla var geggiga. Ifall någon murvel skulle ta sig ner är redan rubriken klar:
Fyra äldre herrar rullar barn i myr!! - "De vill det själva"

Sedan blev det ett snabb dopp i älven, tämligen kallt, innan vi for hem och åt skolavslutningsmiddag. Favoritmaten med jordgubbar och glass till efterrätt. Det sitter inte fel!

//K

Idag har jag låtsats att jag har gröna fingrar. Jag och mamma var till Insjön och shoppade blommor till rabatten och sedan har vi rensat och planterat för brinnande livet. Erik hjälpte också till med att gräva raka kanter.

Vi köpte en rosbuske. Det känns lite läskigt. Undrar hur länge den kommer att leva...
Fast den vi har från farfars föräldrahem har ju överlevt här ganska många år nu så det kanske finns hopp! Såhär ska den nya iaf se ut när den blommar. Fint i den blåa krukan tror vi!


Orkidén lever än föresten. Kors i taket!

//Karin

Min kropp har inte fattat att det kommer att vara så här varmt och jobbigt att träna i ungefär tre månader framöver. Den protesterar när den behöver röra sig fortare än snigelfart. Jag inser varför jag har valt att hålla på med vinteridrott. Men sommarträningen lär ju skötas också...

Igår förmiddag hade vi Ingmarsspelsmöte. Vi är på gång nu inför sommaren. Martin hade som vanligt en massa idéer och det är så roligt att höra honom förklara. Som första scenen, nytt med efterfeststämning typ sista-rycket-klockan-tre, granatattacker och Helgum som skjuten ur en kanon! Det blir nog prima men när han började fundera på om inte ett träd kunde rasa också, då tittade de mer konservativa i gänget tveksamt upp mot våra ståtliga tallar...
Jag ska troligen spela bruden/ Nämdemanns Gunhild. Jag ska i alla fall för första gången infinna mig på repetitionerna för rollen. Kul och spännande. I år blir det en ny karl att gifta sig med eller det blir ju samma elände som vanligt men det blir iaf ett par andra vackra blå ögon att titta förbrående i när Ingmar har träffat sin käresta på tu man hand under bröllopsfesten... Bollibompa-Henrik Ståhl är nämligen ny som Ingmar. Blir ovant att se någon annan än Martin i rollen men jag tror att det blir super det här också.


Olyckligt bröllopsfoto 1896 (2006). Bergens Gunhild Persdotter (Jag) och Ingmar Ingmarsson (Martin). Hon har köpt sig en karl. Han svikit sin käresta och sålt sig för en gårds skull.

Ingmarsspelen spelas i år 3-6 Juli. Kom till Nås och titta!!

//Karin som snart smälter bort...