Karin

Den här helgen var det meningen att Stina skulle komma hit och hälsa på.
Men hon har blivit sjuk så hon fick stanna hemma, jättesynd.

Min bror har vunnit USM-brons i orientering idag!! Sicken en alltså, grymt. Grattis grattis!

Jag har vilodag idag, det var behövligt. Benen har värkt ett par dagar nu, precis som det ska vara. Jag har invigt hushållsassistenten jag fick av farmor och bakat matbröd. Gott och roligt.



I torsdags hade vi ben-laboration. Skulle lära oss latinska namn på lite skelettben. Jag och Eva Svensson jobbade ihop och vi hade oräkneliga förslag på hur man avstavar sacroiliacaleden.
Vi kunde för vårt liv inte begripa hur det skulle vara. Det ska vara sacro-iliaca-leden och då är det ganska logiskt eftersom korsbenet heter os sacrum och tarmbenet (höftbenet) heter os illi. Tror nog inte vi glömmer det i första taget nu.

Igår körde jag komb och det gick riktigt bra. 100% träff på 30 skott i ligg och hyfsat i stå också. Det var skönt att lyckas hålla ihop liggen helt. Det kanske börjar lossna nu.

Imorgon ska jag köra spänst på förmiddagen. Det var länge sen nu.
Gissa om jag kommer att få träningsvärk...

Anna>> Det är tur att åsikterna är olika...

//Karin

Jag har kommit på en sak som jag önskar mig till julklapp, en potatismos-stamp!

Jag har idag för första gången i mitt liv lagat rotmos.
Det blev väldigt gott och det var en himla tur det.

Man kan laga rotmos/potatismos utan en potatismos-stamp,
det går med väldigt mycket envishet och en trägaffel.

Men för er som inte har testat det så är det inget jag rekommenderar, speciellt inte när ni varit ute och åkt rullskidor klassiskt i nästan tre timmar och är superhungriga.
Om det inte var den där känslan jag-vill-gärna-slänga-ut-en-gryta-med-halvmosat-rotmos-genom-fönstret-och-äta-makaroner-istället som ni eftersträvade hela tiden.

Annars har jag lärt mig idag att blåsa på sår/ställen där man slagit sig faktiskt har en fysiologisk lindringsverkan. Häftigt, för det trodde jag inte.
Det är synapserna, impulserna, interneuronerna, ledningsbanorna, talamus och hjärnan igen.
Det är spännande men lite snurrigt i knoppen just nu.

Ha de!
//Karin

Nu har jag uppdaterat lite olika små saker på hemsidan.
Bland annat Om mig-sidan.

Idag är det höst i Östersund. Brr.

Nu ska jag snart ut och springa. Lite vick på balansplattan först.

//K

Äta, träna, äta, diska, sova, äta, träna, äta, diska, sova. Så ser mina dagar ut just nu och så är det att vara elitidrottare utan diskmaskin konstaterade min far igår.
Åtmindstone ett långt telefonsamtal per dag brukar jag hinna med också :)
Någongång ibland är jag väl till skolan också. Idag har jag för första gången seriöspluggat.
Har hunnit 3,5 av de 40 sidor vi skulle läsa i veckan, bra Karin...

I torsdags trodde jag Emelie Larsson nära på skulle ta livet av mig. Så trött så trött var jag.
10 st 4min intervaller löpning körde vi. Puh.
Men det var väl en av anledningarna till att jag flyttade hit. Att få träna grispassen med sällskap och speciellt med sådanna som är lite bättre än mig. 

Igår hade jag vila och tvätt-tid. I torsdagskväll kom jag på: Tvättmedel, det lär jag ju ha! Så jag åkte till affären efter föreläsningen igår. När jag efter mycket letande till slut hittade hyllan med tvättmedel så fanns det ju en miljondriljon olika sorter. O hjälp. Jag fick lov att ringa en expert - min mor och fråga vad jag skulle ha. Sen gick det bra med tvätten.

Idag har det varit strålande sol, ~10-12 grader och vindstilla (!). Hur ofta händer det att det är vindstilla på Östersunds stadion? Skyttet gick riktigt bra då, iaf ett tag...

Ryktet säger att Anna tränar med Snygg-Pär, intressant... hihi. Fast min åsikt är och har alltid varit att han inte är snygg. Maria höll nära på att slänga ut mig från träningen när jag framförde den. Ojoj då var det livat när hon var i snöån.

Nu ska jag snart ha möte med John B Lund.
Vi hörs!

//Karin

Korfönstret från Taizé och TV:n som jag fick av Stig.

Min käreste funderar dock på om Birger-Stampe är som Molgan eftersom han inte ville visa sig på hela helgen.

Tur att man har vänner som kan det här med att åka cykel. Nu tror jag snart att jag också kan.

För övrigt så tränar jag på för fullt, 2 pass om dan nu. Passet med skidskyttarna igår gick bra, de åkte lite hårdare och jag lite lugnare så vi åkte inte ihop men kul ändå med mycket folk där och snurrade. Sen var jag ute och sprang i ett jättegeggigt spår. 

Mina skolböcker har kommit nu. En på svenska och en på engelska (puh...). Så egentligen borde jag kanske plugga lite.

//K

Nu är det måndag igen och de tre dagarna som Mika var här försvann i ett litet nafs. Fast vi hann med ganska mycket också.  Efter att ha pratat med folk hemma i Dalarna så låter det som vi hade (har här fortfarande iofs) underbart tur med vädret. Igår njöt vi i t-shirt i solen och åt glass! Inte illa den 7:e September. Vi har också bland mycket annat hunnit med att se nya Arn-filmen, jag tyckte den var bra liksom den gamla var.

Nu har jag åkt 3 pass på rullskidbanan och jag lever fortfarande (och Mika också efter 2). Det är ju skönt. Det är lite svängigt men än har det gått bra. Jag har tagit tag (iaf lite) i det här med min urusla balans nu. Det fanns ju utvecklingspotential och jag tycker det blir framsteg.
Blomman tycker att jag ska skaffa en sån här balansplatta som vickar åt alla håll och ledder eller åtminstonne tre samtidigt.

Bild från www.mft.at . Jag nöjer mig än så länge med den jag har, som vickar på en ledd...

Jag har återigen drabbats av syndromet fruktansvärt sugen på att åka bilorientering igen. Det är jobbigt. Ludvika MS (klubben som vi tävlade för) ordnade SM i helgen och pappa frågade mig i torsdags kväll om jag ville hjälpa till och kontroll-läsa lite körordrar. Och eftersom jag inte gjorde så mycket mer än att titta på minutvisaren på klockan och undra över hur den kunde röra sig så förfärligt sakta så gjorde jag det. Var bara "snurrar", det som jag tyckte var roligast.
Å va roligt det var att läsa och å va sugen jag blev.

Nu har jag fått två bud om att jag inte ska cykla på trotoaren. Det ena lite mer bestämmt och ilsket än det andra. Men det är så att ibland är det en cykel målad på trotoaren och en pil.
Då borde jag väl få åka där, fd. big boss?
Idag har jag åkt cykel med stavar, rullskidor, bössa och ryggsäck upp till stadion.
Det gick det också men lite börsligt var det allt.

I morgonbitti ska jag träna med skidskytteuniversitetet.
Kul kul, förhoppningsvis, kan bli väääldigt jobbigt också...

Vi hörs!
//Karin

I morse hade jag min första riktiga föreläsning på universitet. Det gick bra. Det känns som det kommer att bli kul att läsa det här. Det är 3 skidskyttar till som läser detta så det är också kul, Emelie, Ted och Fredrik. Fick många minnen av gymnasiet när man satt där, det var mycket biokemirepetition. Det var nästan så jag blev tillbakaflyttad till Soltorg, biologibaracken BS2 och Elizabeth eller KS1 och Stina. Det är bara det att det som tog flera veckor att gå igenom då gicks igenom på två timmar nu!

Och jag kan inte läsa om cellmembran, fosfolipider och hydrofoba och hydrofila ämnen utan att tänka tillbaka på det kemiprov vi hade om detta på gymnasiet. Ibland kan det bli kul när det blir fel. Är man hydrofob avskyr man vatten, en tjej skrev homofob istället. Tror nog att alla N3a:are lärde sig hydrofob och hydrofil på det... :)

Nu är jag nästan frisk så på eftermiddagen tog jag en cykeltur bort till stadion och gick runt rullskidbanan. Efter allt jag hört om den så hade jag förväntat mig något ännu värre. Är lite besviken faktiskt men hyser för tillfället ett hopp om att överleva fram till snön kommer som en räddande ängel. Inte för att någon ska tro nu att jag tänker ställa mig i fartställning och svischa runt där på direkten men allt ska jag våga åka lite iaf. Det är madrasser uppsatta på träd bredvid banan i vissa kurvor, vet inte riktigt om det får det att kännas tryggare...

I morgonkväll får jag besök. Åh vad jag längtar.

//Karin