Karin

Jag tänkte förra veckan när tentorna var slut att nu kanske jag ska försöka uppdatera bloggen lite oftare, nu när jag har mer tid men det gick ju sådär som vanligt. Här kommer iaf ett inlägg.

I helgen var det mycket skit på flera olika sätt. Vädret var ganska skit, regn och grått. Det var lera överallt. Vi byggde avlopp och funderade på avlopp och beställde avloppsrör. Vi köpte en toalett. Men det var en bra helg.

I måndags var jag i skolan heeela dan (9-15 :) ) nu ska jag inte dit förens nästa torsdag...

I tisdags hade jag två saker jag kunde göra på kvällen, skidskytte-KM och orienteringsupptakt. Men när jag provsiktade med bössan på fm så löste det sig av sig självt. Magen kändes för tung och ryggen var inte förtjust i den vridningen som ändå blir när man står (ligg hade jag aldrig tänkt skjuta nu). Tråkigt, det hade varit kul att träffa Anna och gänget igen det var längsen. Men istället gick jag på OL-träning och det var ännu mer längesen. Kul men kroppaskrället kände sig lite mörbultat efteråt, det blev både längre och mycket högre tempo än det var vant vid. Gemensam start var det så man sprang ju som en skållad råtta. Något som var roligt för min del var att jag var först av tjejerna så länge vi hade samma bana ca10min (fast jag var nästan sist till startpunkten), det fanns visst lite fart i benen än, sen sprang jag kortare och sen blev jag trött.

Nu ska jag snart åka till Blge och hämta arbetsmiljötentan, hoppas det gick vägen.

Ha de!
//K

Det gick bra att springa idag, härligt. Kanske på grund av att det kapades rejält med hår igår. En halvering av hårmängden borde ju ha gett utslag i något kilo mindre iaf. Vi får se hos barnmorskan nästa vecka, jag kanske har gått ner i vikt sen jag var där sist? Nja det är nog tveksamt men skönt att det kändes lätt att springa iaf.

Nu har mina magmuskler börjat dela på sig. Det känns läskigt/häftigt när man kör magövningar och mitt fram finns det ingenting. Eller ingenting är väl att ta i... :) Men det blir iaf en springa som är alldeles mjuk. Mystiska saker är det som händer. Full fart på pyret där inne är det också.

Ikväll ska jag inventera på Willys med orienterarna, inte det roligaste som finns precis men klubben får ju pengar för det iaf och det är ju bra. Nu ska jag baka ut mina grahamsbullar som varit på jäsning.

Vi hörs!
//K

Idag är det tre månader kvar tills det är planerat att pyret ska titta ut, vi har klarat oss genom två tredjedelar av graviditeten. Det har jag firat med att träna två pass och så lite tentaplugg däremellan.

Ett skatepass på skaren med backintervaller i morse. Det är på gränsen med snön här nere på åkrarna, det är nog inte åkbart så många dagar till i den här värmen och blåsten men idag blev det ett bra pass och jag hoppas att det är fint uppe i bergen ett tag till. På em körde jag ett löppass, det var lite tunga ben i alla fall sista halvan av passet i motvinden hemåt men jag kämpade på bra tycker jag. Det blev både tids- och intensitetsmässigt en av de bästa dagarna på länge trots att jag körde två pass i fredags också. Vi får väl se hur jag mår i morgon...

Vårt internet började helt plötsligt fungera igen i lördags, i måndags fick jag ett meddelande från bredbandsbolaget att de hade löst "driftstörningen". Hmm, skulle gärna vilja veta vad som var fel jag. Trevligt att det fungerar är det iaf.

Ha de bra, blås inte bort!
//Karin

Ryggen har varit ganska bra ett tag nu men i morse kändes den stel igen. Så det fick bli en vilodag idag med mycket stretching och en rask uppmjukande prommenad. Nu hoppas jag att den mår bra igen i morgon.

Dagen har ägnats åt studier av arbetsmiljölagen, det börjar dra ihop sig till tenta. Misstänker att arbetsmiljöverket skulle ha ett och annat att säga om min arbetsställning, som en ostkrok över köksbordet. Jodå ryggen gillade det hela, eller snarare inte.

Nu sträcker jag iaf ut ryggen genom att ligga på soffan och titta på slottssprinten. Snart ska vi till farmor och äta middag, stuvade morötter och korv, mumsfilibabba!

//Karin

I söndags gjorde vi ett försök att ta oss genom barnvagnsjungeln. Det gick sisådär, kan man väl säga. Lite klokare blev vi kanske men det är tveksamt om det blev mycket bättre. Hur ska man veta vad man vill ha? Om man hade lust att spendera obegränsat med pengar på barnvagnar så vore det ju lätt. Köp en, testa, inte bra, köp en ny osv tills man hittat den bästa. Nu har vi ju inte lust med det så klart. Är det någon som vill sälja/har tips om någon terränggående/löpvänlig vagn så hör gärna av er.

På eftermiddagen körde jag den senaste tidens klart bästa löppass. På slutet har bebben legat och skumpat på urinblåsan under mina löppass, det är inte roligt kan jag tala om för de som är lyckligt ovetande om hur det känns att springa och känna sig supernödig och veta att det inte hjälper ett skvatt och stanna och försöka kissa. Det här passet märkte jag inte av det alls och dessutom kändes benen pigga. Tyvärr var glädjen kortvarig då det var som vanligt igår igen.

Idag hade jag en mindre lyckad förmiddag. Var helt säker på att jag hade föreläsning mellan 10-12. Det hade jag inte, fick jag veta när jag kom dit, den var mellan 8-10... Då blir man lite less. Nu ska jag iaf snart ut och åka skidor i solskenet.

Vi hörs!

//K

Vilket härligt väder det varit idag. Började dagen ganska tidigt med ett skatepass med Mika efter frukost. Tyvärr var det inte skare som vi hoppats men det gick bra att åka i skoterspåren och det blev en fin tur ändå.

Sedan har jag hunnit med två prommenader i det underbara vädret, synd att vara inne för mycket, och så lite skidskytte på TV mellan varven.

Dammsugaren står stabilt kvar i städskrubben, den lär nog få stå där till i morgon också. Tyvärr är väl all smuts också kvar...

Ha de bra!
//Karin

Idag är det fettisdagen och det tänkte jag fira med att äta årets första semla. Bakade ett gäng igår så det blir tom hembakat. Men när är det egentligen man ska äta semlor? Jag ansåg/anser att man äter semlor från fettisdagen till påsk. Riktigt hur det går ihop med fastan var en osäker parameter. I "bladet" läste jag idag att det resande bageriet nu ansåg att semmeltiden var slut (de har annonserat om semlor sen jul minst...). Det fick bli googling på saken, inte helt lätt att hitta någon tillförlitlig källa på saken, men på den oerhört källsäkra (obs obs mycket ironi) sidan Wikipedia hittade jag iaf att "Semlan åts från början enbart på fettisdagen under påskfastan ("fastlagen") i större delen av landet. Senare, när svenskarnas intresse för fastan minskade, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. Enligt en annan historiebeskrivning i muntlig tradition, var semlor från början släta bullar som var bland det enda som fick ätas under fastan. För att dryga ut denna mat började folk göra hål i semlorna och lägga in olika andra godsaker, vilket med tiden utvecklades till den vispgrädde och mandelmassa som numera anses vara det riktiga innehållet i Sverige. Detta skulle vara bakgrunden till att semlor äts från fettisdagen och fram till påsk". Så nu vet vi (kanske).

En dag i förra veckan kom Mika hem och sa att han fått höra på jobbet att jag nästan hade varit med på TV! Öh, hur hade jag lyckats med det, det där nästan var det som var mest konstigt tyckte jag faktiskt. Hamnat på TV har jag ju gjort några gånger bla har ju jag och Anna ramlat in i en reklamfilmsinspelning men nästan... Det visade sig att SVT hade visat det nu 15 år gamla (hur gammal är man egentligen...) klippet från Lilla Sportspegeln där jag hade skickat in en fråga till Björn Dählie och undrat hur han gjorde sina målgester. Nu har Linnea (min fd brudkollega) letat fram klippet och kommenterat (jättekul), så här kan ni också se mig "nästan vara på TV". Min fråga är efter ca 5.15 om ni inte vill titta på hela. Jag hade förträngt det hela men nu minns jag att det var många som kommenterade det hela i skolan dagarna efter :)

Ha de!
//Karin

En dryg helg blev det tyvärr pga ryggsmärtor. Min rygg har ju inte mått så speciellt bra på sista tiden och i fredags under skatepasset så högg det till nå fruktansvärt så det var bara att stappla sig tillbaka till bilen. När jag kom hem så ringde jag en kiropraktor för nu fick det vara nog... Jag fick komma dit i måndags och hon undersökte mig och köpte helt min teori om att det inte beror på bebben, vilket kändes skönt enligt mig. Eller det beror på, då tyder det på att jag kanske får dras med det onda längre än fyra månader till... Hon lyckades iaf behandla så att smärtan har gått över nu, hoppas det dröjer innan den kommer tillbaka. Hon trodde att det var överansträngning/stelhet i ryggslutet/rumpan, ev någon lindrig typ av ryggskott. Fick en massa nya mag- och ryggövningar som jag testade igår, lite svårt att hitta rätt muskler att aktivera. Tex dra in naveln mot ryggraden, men hallå det ligger någon i vägen där! Det gick bättre efter ett tag och idag ska jag investera i en "pilatesboll" så kommer det nog att gå ännu bättre att göra övningarna. Igår blev det inprovisation...

I lördags så städade jag (tur det eftersom jag fick dammsugarförbud av kiropraktorn), bakade bullar och gick en väldigt lugn prommenad med mamma i finvädret. Att ta ut stegen var inte att tänka på, då skrek ryggen. På söndagen pratade vi om att göra någon utflykt men vädret var inte alls lika fint och det kändes gråkallt när vi kom ut så det hela slutade med att vi gick till affärn och köpte korv och korvbröd och så gick vi hem och stekte korven i stekpannan. Lika bra det eftersom jag enbart kunde gå på hårt, plant underlag.

Idag är det fyra månader till bebben är beräknad att titta ut, vi får se om h*n håller tiden.

Tack för gratulationerna för SM-guldet.

Vi hörs!
//Karin

Det har varit en tung vecka. Jag har varit fruktansvärt sliten sen helgen och dessutom känt mig som att jag ska bli sjuk så det har varit kämpigt att få något gjort. Igår var jag piggare och det blev ett löp- och styrkepass som kändes helt ok och idag ska det skidas på em.

Pyret i magen börjar göra sig påminnt på riktigt nu. Dels genom att magen växer. Dels genom sparkar så hårda så att tom Mika kan känna dem. Och dels genom att återhämtningen efter träning/tävling går så fruktansvärt långsamt nu. Efter hur jag har kännt mig i veckan så är det faktiskt skönt att det var sista tävlingarna innan pyret tittat ut men lite vemodigt känns det ju också. Men det kanske var helgens övningar jag skulle skriva om.

Individuell klassisk distans. Punktorientering, klassisk skidåkning och skytte. Punktningen kändes osäker, en del kontroller hade jag flyt på en del inte, blev 23mm (minuter) fel till slut. Skidåkningen kändes ganska seg. Skyttet är det som jag är klart mest nöjd med och också det som blev avgörande. En bom i ligg av tio skott. I stå blev det två i första serien (man skjuter två magasin på raken) när vinden friskade i lite och jag släppte i väg två i onödan men i den andra blev det fullt hus. Det skyttet var helt klart godkänt och det räckte till seger med drygt två minuter (man får två min tillägg för varje bom så det var tajt). Mitt första senior-SM guld och mitt första i orienteringsskytte, roligt roligt!!

På söndagen var det stafett och jag åkte i ett komblag så vi tävlade inte om SM-medaljerna. Även på söndagen åkte de flesta klassiskt då spåren var smala och det var väldigt löst med stavfästet. Jag åkte första sträckan och även här blev det skyttet som var avgörande. Ella drog hårt på första varvet men hela fältet (3st) var ihop in till skyttet. En bom på de ordinarie skotten och två extra skott blev resultatet i ligg och en bom och ett extra skott i stå och efter det skyttet så hade jag fått en lucka på några minuter som jag sedan kunde hålla i mål. Min lagkompis hade en tyngre dag och vi slutade sist. Men jag är väldigt nöjd med min insats och framförallt med skyttet och det var roligt att åka stafett igen.

Nu måste jag skynda mig till skolan...
Vi hörs!
//Karin

Det blev en trevlig (och lång) dag i huvudstaden igår. Dock blev det ju väldigt mycket bussåka. Vi var och hälsade på PEAB och två projekt som de höll på med. Först tittade vi på nya nationalarenan, Swedbank arena, och sen tittade vi på en ny stadsdel som de höll på att bygga där man kunde köpa ett radhus helt utan trädgård för 7,5 miljoner... Som hittat :). Vi lantisar var nog inte så imponerade av det eller imponerade var vi kanske över hur man kunde ta så hutlöst betalt för så lite. Men arenan var häftig, 50 000 sittande personer skulle den kunna ta.



Mycket god mat fick vi också, raggmunk och fläsk och chokladmousse och vindruvor åt jag. Tur att man inte blir bjuden på sån mat varje dag...

Idag var jag på fm till snöån och övade skytte inför helgen. Det gick bra med magen och kartstället och utan sele. Jättefint väder men tyvärr kunde jag inte vara där så länge för sen fick jag skynda mig till skolan där jag hade asfalt- och stenlaboration på em.

Nu ska jag se om det kan bli någon mat idag med. Kött och potatis blir det förhoppningsvis.

Ha de!
//Karin

Det var roligt att åka igår också och jag gjorde ett bra lopp. Kroppen var segare och ryggen värkte. Ryggen ja, en mindre envis/mer förnuftig person hade kanske kastat in handduken när det var besvärligt att ta sig ur sängen och rent smärtsamt att klä på sig byxorna. Men jag fick Mika att smörja in en halv burk linnement på min rygg sedan kunde jag röra mig hjälpligt igen. Kanske man skulle följa naprapatens råd att stretcha lite ibland, även när ryggen inte helt har låst sig? Svårt att komma ihåg...
Som sagt det var ett bra lopp men min konkurrent åkte aningens fortare än mig hela loppet igenom och jag slutade sist/tvåa. En medalj fick jag ändå och 4 paket müsli, 1 paket havregryn, 1 t-shirt i XL (som svärfar fått), Ormsalva (kan ju behövas till ryggen) och en annan salva... Knäckebröd och müsli, finns risk att det kan bli lite torrt i vår kosthållning framöver :)

Idag är jag riktigt mör och seg men kan iaf röra mig så det får väl ses som positivt. Började dagen med att komma en timme försent till en föreläsning som inte finns i schemat, väldigt konstigt för resten av klassen var där, var hittade de den föreläsningen? Fortsatte med att alla datasalar var upptagna när vi skulle göra grupparbete, bara att åka hem igen efter en inte så lyckad förmiddag.

Farmors kalas i lördags var föresten mycket trevligt och en massa god mat fick vi också.

I morgon ska jag till kungliga huvudstaden och titta på nya nationalarenan. Ska bli kul, dock mindre roligt att det blir uppstigning före fem i morgonbitti.

Vi hörs!
//Karin

Det var riktigt roligt att åka skidorientering igen, var ju säsongspremiär, men bitvis väldigt jobbigt också. Gjorde ett bra lopp med bara några små krokar och det räckte till seger. En medalj (svealandsmästare) och en stor kartong med knäckebröd fick jag. Lyckades dessutom slå två manliga klubbkompisar så det blir lite pengar till klubbkassan (tjejdängsklubben), eftersom vi inte vet vilket kön det är på bebisen så räknas det bara som att de fick stryk av en tjej även om det kan ha varit av två :).

Jag hoppas att några timmar i soffan har gjort susen för återhämtningen och att jag ska orka åka i morgon. Då är det kortare också.

Nu är det dags att sätta på sig en klänning och åka på farmors 85-årskalas!

Tack för alla gratulationer vi fått på olika sätt. De värmer.

Ha de!
//Karin

Det har gått trögt med uppdateringarna här ett tag, ni är tappra som fortsätter vara in och kolla ändå! Det är inte det att det inte finns något att berätta för det finns det. Det är bara det att det har funnits saker jag inte velat skriva om och då har det blivit svårt att skriva något överhuvudtaget eftersom det påverkat så stor del av min vardag ett tag nu.

Ok nu är det läge att berätta även i internetvärlden. Om varför det inte står om snöpulsningspass med karta och en massa skytte för att bli en bättre orienteringsskytt till nästa säsong. Om varför det inte står inlägg efter inlägg om långa stakpass och seedningslopp inför den stora dagen, första söndagen i mars. Jo för att det kommer att hända något ännu större i sommar, något som verkligen kommer att förändra vår vardag. Jag och Mika ska bli föräldrar i slutet av juni.

Ojojoj ibland vet jag inte om jag verkligen har förstått det hela, antagligen inte. Men det känns roligt och spännande och läskigt.
Hur jag mår?
Jo jag mår bra nu. Det var ett tag där i oktober-november det var riktigt kämpigt men nu flyter det på. Det går hyfsat bra att träna men återhämtningen går långsammare.
Magbilder?
Mina klasskompisar säger minst en gång om dan att det inte alls syns att jag är gravid. Jag undrar stillsamt varje gång hur tjock tyckte de att jag var innan... Nej visst det syns inte så mycket men nu börjar jag iaf tycka ATT det syns och familjen är vänlig nog att hålla med mig. Även om det ser ut som att jag lika gärna kunde ha ätit för mycket julmat och kakor istället för att vara gravid...

Till helgen ska jag tävla i skidorientering i Leksand (hoppas jag orkar två dagar) och nästa helg är det SM i orienteringsskytte vinter. Jag tycker ju att det vore trevligt om magen började växa lite från en jag-har-ätit-för-många-kakor-mage till en liten gravid-mage men den får gärna vänta tills efter nästa helg för då vill jag kunna skjuta ligg, vi får se hur det går...

Idag är jag ledig och hade tänkt åka till snöån och skjuta och åka. Men regnet strilar ner utanför fönstret och när det har slutat så skulle det börja blåsa... Jag får hitta på något annat (i eftermiddag när regnet förhoppningsvis slutat).

Vi hörs!
//Karin