10-mila
Ja det har väl inte undgått någon att jag hade fått första sträckan på 10mila på min lott.
Det var ca. 360 lag med och jag stod i sista led. Så jag hade samma taktik som min bror (som var i samma läge i ungdomskavlen) offensiv löpning till startpunkten för att plocka lag och komma längre fram i draget. Det var ju bara det att han är löptränad för en sådan rusning och inte jag... 1 1/2 veckas vila och 1 1/2 veckas förkylning och bara ett löppass i skogen senaste tiden gjorde att jag var helt slut vid första kontrollen och resten bara blev en enda lång plåga. Men orienteringen gick iaf bra och det var ju skönt, så det inte var både bommar och tungt. Riktigt tråkigt att inte kunna leverera det man vill när det är stafett. Resten av laget skötte sig bra och vi slutade 174:a.
Men nu kan jag ju i alla fall stryka springa första på 10-mila från listan på saker man ska göra innan man dör. Men att springa långa natten lär jag väl aldrig få göra. Det hade jag och Anna Ohls vilda planer om (för åtta-tio år sen) att vi skulle göra tillsammans. En skulle ha lampan och en skulle ha kartan...
Man träffar alltid en massa folk som man inte träffar så ofta annars på 10-mila men i år träffade jag en som jag verkligen inte förväntat mig att träffa där. Nämligen Linnéa-den ordinarie bruden på Ingmarspelen. Vi möttes en gång först men då var vi båda två så förvånade av att se dem andra där så vi inte stannade och pratade men sen sågs vi en gång till. Det var hennes första orientering, så kan det gå om man skaffar sig en pojkvän som är orienteringsbiten...
Det var ett underbart fint tävlingsområde med spurten upp mot slottstrappan, fast då var man så trött så man inte såg någonting...
Efter målgång för vårt lag i damklassen och kinamat i Uppsala styrde vi kosan hemåt och var hemma strax före tolv. Pappa och Erik drog igång TV-utsändningen från herrkaveln på datorn och satte sig och tittade. Jag sa att jag skulle gå och lägga mig, det gjorde jag också... efter två och en halvtimmes tittande... Illa illa men det är ju bara 10-mila en gång om året och Kvarnsveden/Domnarvet gick ju så bra. Med i tätdraget efter tre sträckor, grymt grabbar!
I morgon drar det nya träningsåret igång. Kul!! Men det kommer nog att bli en del träningsvärk i början.
//Karin
Du vet väl att träningsåret drog igång förra veckan! Du ligger tre mil efter på rullskidorna... haha kram kram
:)
Hej Karin!
Jag vill känna att jag lever - det låter hur härligt som helst att den ha som taggarlåt när man ska ut och träna! Önskar jag hade lite mer av den varan. Och apropå 10mila, det är något som tillsammans med Vasaloppet och maraton står överst även på min "att-göra-innan-jag-dör-lista". Säg inte att du hunnit dessa redan!? Jag hoppas i vilket fall som helst att du sprang lite extra åt mig också i milaskogarna, saknar orienteringen uppe i norr där snön ligger kvar så länge.
Fin hemsida du har, vad roligt att du kikat in på min blogg, så jag fick chansen att hitta hit :) Läser också att håller till på Banverket. Blir du kvar i sommar? I sådanafall blir vi arbetskompisar Karin :D
Många kramar /Marit -en fd fd fd fd fd fd exwannabekonkurrent
