Karin

I morse hade jag min första riktiga föreläsning på universitet. Det gick bra. Det känns som det kommer att bli kul att läsa det här. Det är 3 skidskyttar till som läser detta så det är också kul, Emelie, Ted och Fredrik. Fick många minnen av gymnasiet när man satt där, det var mycket biokemirepetition. Det var nästan så jag blev tillbakaflyttad till Soltorg, biologibaracken BS2 och Elizabeth eller KS1 och Stina. Det är bara det att det som tog flera veckor att gå igenom då gicks igenom på två timmar nu!

Och jag kan inte läsa om cellmembran, fosfolipider och hydrofoba och hydrofila ämnen utan att tänka tillbaka på det kemiprov vi hade om detta på gymnasiet. Ibland kan det bli kul när det blir fel. Är man hydrofob avskyr man vatten, en tjej skrev homofob istället. Tror nog att alla N3a:are lärde sig hydrofob och hydrofil på det... :)

Nu är jag nästan frisk så på eftermiddagen tog jag en cykeltur bort till stadion och gick runt rullskidbanan. Efter allt jag hört om den så hade jag förväntat mig något ännu värre. Är lite besviken faktiskt men hyser för tillfället ett hopp om att överleva fram till snön kommer som en räddande ängel. Inte för att någon ska tro nu att jag tänker ställa mig i fartställning och svischa runt där på direkten men allt ska jag våga åka lite iaf. Det är madrasser uppsatta på träd bredvid banan i vissa kurvor, vet inte riktigt om det får det att kännas tryggare...

I morgonkväll får jag besök. Åh vad jag längtar.

//Karin